Man gissar att Macbeth skrevs år 1606 i England. Den är baserad på den Skotske Kungen med samma namn. När Staffan Aspegren regisserar den så byts könet ut på Macbeth och det blir Maj-Beth. Onstagesweden.se har fått tillgång till en trailer för föreställningens turné våren 2012 som du kan se nedan.
Macbeth är en klassisk tragedi av William Shakespear, men när den sattes upp på Teaterlogen i Yngsjö så fick föreställningen en liten knorr, Maj-Beth! Föreställningen har gjort sina föreställningar på Teaterlogen så nu tar Riksteatern den på turné februari och mars 2012. Man gissar att Macbeth skrevs år 1606 i England. Den är baserad på den Skotske Kungen med samma namn. När Staffan Aspegren regisserar den så byts könet ut på Macbeth och det blir Maj-Beth. Onstagesweden.se har fått tillgång till en trailer för föreställningens turné våren 2012 som du kan se nedan. ”Millennium”-trilogin av Stieg Larsson har blivit ett fenomen inom populärlitteraturen och succén har också spillt över på filmens värld. Den 21 december är det världspremiär för Hollywoods nyinspelning av ”Män som hatar kvinnor” och en av de större rollerna i den amerikanska storfilmen spelas av ingen mindre än den Kristianstadsbördige skådespelaren Bengt C W Carlsson.
– När de ringde och frågade mig om jag ville provspela trodde jag att de skojade, säger han. Verksamheten inom semesterstugeföreningen Dunken går sin gilla gång. Styrelseledamoten Maj-Beth står och diskar när en märklig röst tränger ur radion. Den siar om att hon ska avancera inom föreningen och strax kommer bud om att Maj-Beth har blivit kassör och sedan vice ordförande. Hon drabbas av maktberusning, förgiftar ordföranden och tar över hela föreningen, stödd av maken Lars. Ingen kan hejda hennes framfart har radiorösten sagt, ingen av kvinna född …
Teater Quilt har tagit över Teaterlogen strax söder om Yngsjö och har vågat sig på en 1960-talsversion av Shakespeares Macbeth. Tragedin har blivit en moralisk saga om en tid då bara häxor eller list kan skapa en befordringsgång för en begåvad men osedd kvinna. Staffan Aspegren har gjort en underbar pastisch på det gamla dramat och även regisserat stycket som en form av diskbänksabsurdism: det mesta av handlingen utspelas i ett slitet, hopplöst kök. Verksamheten inom semesterstugeföreningen Dunken går sin gilla gång. Styrelseledamoten Maj-Beth står och diskar när en märklig röst tränger ur radion. Den siar om att hon ska avancera inom föreningen och strax kommer bud om att Maj-Beth har blivit kassör och sedan vice ordförande. Hon drabbas av maktberusning, förgiftar ordföranden och tar över hela föreningen, stödd av maken Lars. Ingen kan hejda hennes framfart har radiorösten sagt, ingen av kvinna född … Teater Quilt har tagit över Teaterlogen strax söder om Yngsjö och har vågat sig på en 1960-talsversion av Shakespeares Macbeth. Tragedin har blivit en moralisk saga om en tid då bara häxor eller list kan skapa en befordringsgång för en begåvad men osedd kvinna. Staffan Aspegren har gjort en underbar pastisch på det gamla dramat och även regisserat stycket som en form av diskbänksabsurdism: det mesta av handlingen utspelas i ett slitet, hopplöst kök. Sommarteater förstås oftast som lättsam underhållning och igenkännbar form. Teater Quilt vågar utmana allt detta. Den som inte kan sin Macbeth har nog svårt att njuta av all den humor och ironi iscensättningen rymmer. Spelstilen är djärvt avancerad. Pjäsen om Maj-Beth och hennes äventyr kräver något av publiken: en beredvillighet att orka lyssna på originaltexten via den ålderdomliga översättningen av C A Hagberg, uppblandad med helt modern jargong. Maj-Beth är fylld av mängder med intelligenta detaljer och kommentarer. Uppsättningen leker med 60- och 70-talen, fylld av tidstypiska markörer – som Bullens pilsnerkorv – och drömmen om den paradisiska semestern med groggar och kräftskivor. Här är kvinnan ännu bunden vid spisen. Det är därför Maj-Beth med sådan girighet sträcker sig efter makten. När nu lady Macbeth är omgjord till en Lars blir den möjlighet han ser att styra skeendet än mer begripligt och handfast. Efter paus blir pjäsen ett splatterdrama där Maj-Beth mördar utan skrupler. Också väninnan Barbro dödas och förpassas till frysen. Maken Lars tar sitt liv med klorin, mycket spyor och frätskador blir det. Maj-Beth själv tas av daga av Patrik Magnusson som föddes via kejsarsnitt. Pjäsen övergår till parodisk, mycket rolig och drastisk kriminalpjäs. Utöver det tar den också upp helt seriösa smärtpunkter som den barnlöshet som Maj-Beth så lider av. Alla på scenen i Yngsjö är utmärkta. Caisa-Stina Forssberg är ett fynd som Maj-Beth liksom ensemblen som hela tiden kommenterar sin tidsmässiga genustillhörighet. Aspegren ger dessutom stycket en hotfull, nästan pintersk, bildmässighet. Maj-Beth är en helt egen form av sommarteater. Djärv, knäpp och egensinnig kräver den en del av sin publik. Just därför är den så mycket mer angelägen att njuta av och skratta med. Källa: svd.se Det sägs ofta att historien upprepar sig, en lärdom man får dra då man ser årets uppsättning av "Macbeth" i Yngsjö - eller "Maj-Beth - tjejen som lyssnade för mycket på radion" och som skapar uppsättningens träffsäkra men tragiska, liksom näst intill skräckfilmsartade, slutkläm. En slutkläm som bland annat kan förstås som: av historien och andras misstag har vi ingenting lärt liksom att blod kommer med blod förgås. Vad vi just sett kommer att ske igen. Situationen är fortfarande den politiska, men har i denna uppsättning byts ut från att gälla kungar och drottningar till att utspela sig i en styrelsesituation. I vilken kontext denna styrelse verkar, vet vi inte och det blir en av pjäsens styrkor då det möjliggör tolkningar och placerar en stor del av förståelsen under isbergets topp, för hur skall man egentligen förstå Kingen, den första ordföranden, som vi aldrig ser och vars plats och position det blir Maj-Beths dröm att inta? Är han bara en vanlig styrelseordförande, är han en dyrkad diktator eller är det till och med Gud vi har att göra med?
Kassören Maj-Beth (Macbeth, spelad av Caisa Stina Forssberg) får genom radions vågor ett meddelande om att den nuvarande posten kommer att bytas ut mot en mer attraktiv post på ordförandestolen. Detta blir Maj-Beths väg till att också aktivt sträva sig uppåt i hierarkin, påhejad av sin man, vilket alltså bidrar till den tragik vi känner till från "Macbeth". Samtidigt får den gravida vännen och prästen Barbro Sunnevi (Aleksa Lundberg) ett meddelande om att hon kommer att föda barn som kommer att få en stark position i samhället. Även om situationen är starkt bearbetad, har man tagit fasta på Shakespeares såväl vers som många nyckelformuleringar och med utgångspunkt vad Maj-Beth också får veta att ingen man född av kvinna skall hota henne, är det naturligtvis här, i relationen mellan Maj-Beth och Barbro, som en av pjäsens såväl konflikter som tragiska händelseutveckling kommer att utspela sig. För ett hot utgör denna gravida präst där man inte är säker på om barnet blivit till genom befruktning av människa eller annat högre väsen. Men som alltid i Shakespeare måste många formuleringar förstås som den symboliska innebörd de har och i denna pjäs är det ordet "man" som symboliserats och problematiserats. För vem är denne "man" och tillika hot? Ja, inte är det engelske kungen, som i den ursprungliga versionen. Så, tänker Maj-Beth ur ett bokstavligt perspektiv, måste det vara just man född av kvinna. När upplösningen - eller skall vi säga ett nytt varv på historiens cirkel - närmar sig förvånar det därför huvudkaraktären att den som utgör hotet är den i fråga gällande. Denne har förstått och tolkat man född av kvinna genom en viss tolkningsförskjutning och därmed kunnat förskjuta förståelsen en aning och vidare ta ett grepp om händelsernas utveckling. Problematiseringen av "man" är dock inte över vid detta, utan har vidare inspirerat till ytterligare en och samtida diskussion, nämligen vem "man", sett ur ett genusperspektiv, egentligen är. Denna diskussionsförlängning, knuten till ovanstående symbolikproblematik i Shakespeare, är initialt intressant, men som i tidigare sedda genusdiskussioner knutna till Shakespeare, lyfter inte resultatet av denna diskussion till de nivåer som man skulle kunna önska sig. På scen, förmedlat till publiken, tenderar genusdiskussionen här att framstå som ett simpelt könsbyte som resulterar i bland annat Macbeth och dennes väninna Barbro. Att låta två styrelsemedlemmar gå i snickarkilt tycks vidare en aning försiktigt: dels stödjer man sig fortfarande på den manliga snickarkulturen, dels på den manliga skotska klan- och "krigarkulturen". Med det inte sagt att de två kiltklädda, spelade av Olov Häggmark och David Sigfridsson, inte låter utmärka sig. Båda genomför var sin underbar och välbearbetad tolkning av sina respektive karaktärer. En mängd intertextualitet och associationer väcks i deras prestationer, med kopplingar till bland annat Helan och Halvan och därmed inslag baserade på en stumfilmstradition. För fullspäckad av stil- och genreblandningar men också epoker är denna uppsättning. Här kastar man sig från vers till en mer prosaisk recitation, från 1600-talsteater till förra sekelskiftets och 1900-talets stumfilm, ja vidare till reklamfilmens och produktplaceringarnas tid. Därmed är man också inne i en medveten sammanblandning av epoker, vilket fortsätter att synas i scenografi och kostym och skapar ett både disharmoniskt helt men samtidigt den specifika tid och plats som uppsättningen utspelar sig på - kvittar att man försöker förlägga historien till närområdet: Pulken och Yngsjö. Här finns en medvetet salig blandning av kulturella och tidsmässiga indicier, med allt från kiltklädda vakter, folkdräktsklädd Maj-Beth likt en österrikisk Mädchen, kaffekannor som på femtiotalet, färgade skåpsluckor som på 50- till 70-talen, mjukisbyxor, bonader à la 1800-talets nationalromantik... Listan kan göras lång. När Willy Wikforss (David Sigfridsson) träder in som lövträd skapas såväl den mest komiska som mest tragiska situationen och intertextualiteten i uppsättningen, tragisk för att den sätter spiken i kistan för denna pjäs utfall. Den intertextuella referensen till Pucks utsmyckning och vetskapen om det öde som väntar den karaktär som spelar Puck i filmen "Döda poeters sällskap", har väl inte undgått någon. Om än inte riktat mot den grenbekledda karaktären i denna uppsättning, är döden nära. Uppsättningens mest framträdande rollprestation görs av Aleksa Lundberg alias prästen Barbro, som, efter att förra året ha medverkat i "Mirandas saga", baserad på Shakespeares "Stormen" i slottsgrunden på Teater i Haga, detta år tar sig vidare in i Shakespeares värld på ett moget tolkningssätt. I hennes karaktär träder såväl vilja som svaghet fram och mellan raderna ligger en djupare dimension av någonting man inte riktigt greppar utan bara anar, vilket bidrar till att skapa såväl rollens som uppsättningens komplexitet och skrämmande klanger. Källa: tidningenkulturen.se Mer information på www.teaterlogen.se De tre häxorna finns på plats från början även i denna annorlunda version av ”Macbeth”: gangstrar med plommonstop och beslöjade ansikten som städar upp i Maj-Beth Petersons kök innan de fördunstar och blir till siarröster i en skraltig radioapparat.
Någon diskbänksrealism skall man alltså inte förvänta sig, trots den alldagliga miljön. Idén bakom uppsättningen är så långt ifrån realism man kan komma, vad som helst kan inträffa och inträffar. Man brukar kalla Shakespeares drama ”The Scottish Play”, men här blir det rättare med ”The Scanish Play”, eftersom Macbeth inte längre är en uppåtsträvande krigare från Högländerna utan en kassörska i den lokala stugbyföreningen, ej långt från vare sig Sjöbo eller Malmö. Därmed också sagt att könsbyten har verkställts. Lady Macbeth heter nu Lars och Banquo Barbro, som är en gravid kvinnlig präst. Jag fruktar att förvirringen kan bli stor, oavsett om man på förhand känner till den ursprungliga pjäsgestaltningen eller ej. Men det är bara att ge sig hän, vara beredd på allsköns ironier och ge den nya mixen en chans. Staffan Aspegren försöker lösgöra några av styckets centrala teman genom att genomföra dessa alternativa omvandlingar, vilket resulterar i både lustifikationer och mystifikationer. Hagbergs bevingade ordalag krockar med stugbyns vokabulär. Att Caisa Stina Forssberg nästan lyckas med den rätt omöjliga uppgiften att genomföra en förvandling från frodigt storprickig och skotskrutig hemmafru till desperat maktmonster på väg mot ordförandeposten, laddat med existentiell ångest och frustrerat i sin barnlöshet, imponerar. Det är svårare för Joel Holmgren att få styr på den aviga rollen som Maj-Beths gemål. Den har tappat substans i bearbetningen. Aleksa Lundberg är mycket precis som Barbro och herrar Olav Häggmark och David Sigfridsson går in och ut på scenen som komiska parhästar när de inte är läskiga häxor. Lyckas experimentet? Både och. Rolig teater uppstår, men det kan vara svårt att uppfatta tragedins fundamentala djup. Teater Quilts första produktion i Yngsjö, "Misantropen", gladde såväl publik som svårflirtade kritiker förra sommaren. I år har man tagit skuttet från Molière till Shakespeare och nu, liksom då, har Staffan Aspegren vispat om i manus ordentligt.
I stället för kampen om tronen i Skottland har han låtit handlingen kretsa kring striden om styrelseposterna i Dungens Stugby. Bara det! Aspegren har också gladeligen låtit några av Shakespeares huvudpersoner i den minst sagt bloddrypande handlingen byta kön. Men kvintessensen, William Shakespeares budskap och funderingar kring könsroller, kärlek, moral, vidskepelse och fördomar, finns kvar. Likaså den befriande humor man kan finna i den störste av alla teaterförfattares verk, bara man skrapar lite på ytan. Premiärpubliken i den numera välkända teaterladan i Hanöbuktens pärla, som Yngsjö understundom brukar kallas, skrattade ofta både länge och hjärtligt i fredags kväll. Men den förfasades givetvis också över Lady Macbeths, alltså Maj-Beth Petersons, iskalla grymhet och ärelystnad. Illfundigt leende, med förskärare och gevär i högsta hugg och övertygad om sin odödlighet, gick hon sin egen väg utan betänkligheter och samvetsförebråelser. Och det måste omedelbart sägas: Caisa Stina Forssberg, som gestaltar vice ordföranden Maj-Beth i Dungens Stugby, stjäl nästan hela föreställningen. Hennes underbara utspel, närvaro och totala kontroll är teaterkonst av ädlaste märke. Även i övrigt är prestationerna av mycket god kaliber. Joel Holmgren, som spelar Maj-Beths något förvirrade make, före detta tennisproffset Lars Peterson, det vill säga Macbeth själv, är perfekt i sin tämligen knepiga roll. Likaså Aleksa Lundberg som goda vännen och prästen Barbro Sunnevi, vars vandel är minst sagt tvivelaktig och som givetvis även hon så småningom går en ond bråd död till mötes. Olov Häggmark, som gestaltar Patrik Magnusson, alltså Aspegrens variant av Shakespeares Macduff, som på sluttampen i originalversionen bringar Macbeth om livet, är också skön att skåda. Tillsammans med "bygdens son", David Sigfridsson, lockar han även mellan varven till åtskilliga skratt. Situationskomiken står faktiskt som spön i backen. Det gjorde även regnet när premiärföreställningen var över. Men vem brydde sig? "Macbeth" spelas i Yngsjö juli månad ut. "Sen får vi se?", sa producenten Staffan Berg. För den som, som det brukar heta, kan sin Shakespeare, är det troligen inga problem att hänga med i den version av Macbeth som hos Teater Quilt förvandlats till en historia om den mer lokalt förankrade Maj-Beth (Caisa Stina Forssberg) och hennes maktlystnad. Även om så inte är fallet, är uppsättningens handling tämligen solklar.
Ursprungstextens skotska miljöer antyds i kostymeringen, annars lutar det mest åt att det hela utspelas just där det spelas, i Yngsjö, eller trakterna däromkring. Hovet som motivkrets har bytts mot en stugförening. Persongalleriets kung, drottning och underhuggare av olika rang, har stöpts om till nämnda förenings styrelsemedlemmar. Häxorna, som har en viktig del i Shakespeares drama, finns med även här, men presenteras visuellt och rörelsemässigt som robotlika män i kostym och strumpbyxor över sina ansikten. Scenografiskt sett är spelet förlagt till ett ordinärt och tämligen tråkigt kök, passande till såväl hem-miljö åt paret Maj-Beth och Lars (Joel Holmgren) som till opersonlig möteslokal åt föreningen. Grym, hänsynslös strävan efter allt högre makt, är den handlingsmässiga motorn. För att nå föreningsstyrelsens ordförandepost, är Maj-Beth villig att med vilka medel som helst undanröja de hinder som står i vägen. Att hoppa i säng med Kingen räcker inte mer än till att ur underdogperspektiv liera sig med den högste i rangordningen. En rejäl kökskniv däremot, är en bättre lösning. Likaså att med gift eliminera Barbro (Aleksa Lundberg), den starkaste konkurrenten till den eftersträvade posten. Mer eller mindre motvillig medhjälpare till dåden är mörderskans make Lars, vars ångerköpta tveksamhet, trots hans ofullbordade men dock aktiva handräckning längs blodsbegjutelsens väg, skapar en skenbar moralitets klangbotten till hustruns iskyla. Den gestaltning som bjuds, är rörelseladdad, även i scener där allting tycks stå stilla långa stunder och mycket komik av snarast pantomimisk karaktär byggs in i karaktärernas positioner, kroppsspråk och aktiviteter. Premiärpubliken skrattade gott åt den överlag stillsamma humorns krumbukter och dråpligheter och när ännu en runda fullbordats i det race som slutligen krossar även den seglivade Maj-Beth, presenteras i god Skakespeare-anda nästa lopps kombattanter i maktstridens eviga kretslopp. Som medlem i Kristianstads Teaterförening får ni nu chansen att köpa biljetter för endast 195 kr! (Ord. pris 260 kr.) Erbjudandet gäller den 5 juli samt den 12 juli, kl 19. Mot uppvisande av Scenpasset kan man köpa biljetter på Turistbyråerna i Kristianstad och Åhus. Vill ni hellre gå ett annat datum, får ni självklart vår vanliga Scenpassrabatt (210 kr.) Besök gärna vår hemsida www.teaterlogen.se för mer information!
Förra året spelade Teater Quilt komedin Misantropen i Teaterlogen i Yngsjö, och fick strålande kritik. Nu återvänder vi med Shakespeares klassiker Macbeth, i ny galen tragikomisk skrud. I lilla Yngsjö leker livet för Maj-Beth och hennes man Lars. Men så händer något oförklarligt. Maj-Beth får besök av tre främlingar, som ser stordåd i hennes framtid. För att spådomen ska uppfyllas måste dock någon dö. Maj-Beth bestämmer sig för att ta saken i egna händer.. Välkommen på härlig musikfylld sommarteater mitt på landsbygden! Föreställningen regisseras av en av Sveriges främsta scenkonstnärer, Staffan Aspegren, som regisserat pjäser och musikaler på många av landets största scener. Vad passar väl bättre för Kulturlägrets dramagrupper än tips och övningar vid Teaterlogen i Yngsjö? Deltagarna spelade till och med upp några scener ur sin egen version av Macbeth för Teater Quilt.
Medan SVT:s Sydnytt gör reportage och intervjuer om sommarens föreställning inne i teaterladan har Kulturlägrets dramagrupper flyttat sig ut på baksidan för att göra övningar med Joel Holmgren och Olov Häggmark från Quilt. Joel kör avslappningsövningar med grupperna, från fot till huvud, kroppsdel för kroppsdel. – Diafragman är viktig för att rösten ska bära, förklarar Joel efter att första ha mjukat upp foten genom att göra en svepande rörelse av en åtta i luften, sedan knäet och höfterna. Allmänt fnitter utbryter när han tipsar om att man inte bara kan flytta höfterna omväxlande från höger till vänster, utan att också skjuta fram höften, och bakåt igen. Värmer upp tungan Joel Holmgren påminner om att stämbanden också är muskler som behöver värmas upp, ”mmmmmmmmm” ljudar han, innan han går vidare och värmer upp läppar och tunga. – Fryser ni, undrar sedan Olov och får gruppen med 25 deltagare att göra en tightare ring runt sig. Och så börjar han skicka en klapp vidare till nästa deltagare, som skickar vidare till nästa deltagare som ....allt snabbare, och med allt fler klappar per varv. Sedan undrar han om någon vet vad improviserad teater är, och svarar själv att det är något man hittar på för stunden, eller genom ett förslag från publiken till exempel. – Fantasi och spontanitet behövs, säger Olov och vänder sig mot Joel: var så god, här får du en gräsklippare! Och Joel nappar direkt och tar emot den osynliga gräsklipparen i luften mellan dem. – Oh tack, precis en sån som jag ville ha! Improvisationen går att variera så att Olov inte säger vad det är han ger bort, och Joel får improvisera genom att tala om vad han tycker att han tar emot. Macbeth med mössa Att inte upptäcka Johannes Norrman i gänget vore omöjligt. I utgångsläget för att mössan, en kyckling, är så uppenbar. Senare för att han är med i en grupp som spelar upp en scen från Kulturlägrets egen Macbeth. – Vi har valt några specifika scener som vi tycker är lätta att ändra. En Macbeth med egna små kryddor, som kycklingsmössan, berättar han. Dramagrupperna har kommit till Yngsjö för att få tips om hur man moderniserar pjäsen. – Macbeth är ju ganska gammaldags, ja, säger Johannes och ser fram emot att få se Teater Quilts genrep i veckan efter midsommar. Det ingår också i lägret. Veteran i lägret Han är med i Kulturlägrets dramagrupp för andra året, och berättar att han skrivit ett manus. – Jag är regissör, får faktiskt passa på att skryta lite här. Manuset bygger på personlig erfarenhet, säger han, om hur det är när man kommer in i en grupp på fyra personer och bara en riktar in sig på att göra uppgiften, medan de andra förstör. Maj-Beth Petersson i Yngsjö. En till synes alldeles vanlig kvinna som engagerar sig i Dungens stugby. Men tittar man riktigt noga så ser man att hon har blod på sin hand.
Kräftorna är framdukade, gästerna sitter ner och Lars slår upp suparna ur en flaska med vikingaskepp, men just som han höjer glaset stjäl Maj-Beth högljutt skålen. Helan går. Men plötsligt riktas hennes ögon mot ”kylskåpet”. Den plats där de lagt den mördade prästen. Ett spöke uppenbarar sig! En stund senare hörs Staffan Aspegrens röst. – Stopp. Det är bra där. Vi tar det igen från indukningen. Scenen innan denna. Han är regissör för föreställningen ”Macbeth”. Premiären är 2,5 veckor bort och regissören anser att repetitionerna går bra. Andra sommaren Det är andra sommaren för Teater Quilt i Teaterlogen i Yngsjö och det är till stora delar en ny ensemble som spelar den klassiska tragedin. Kvar är bara Staffan Berg, som är producent för föreställningen, och skådespelaren David Sigfridsson. De andra gör sin första sommar i den orangebruna byggnaden invid väg 118. – Det är väldigt roligt att göra sommarteater. Utedass och grus på golvet. Det är annorlunda, säger Staffan Aspegren. 2010 spelades Molière i Yngsjö. Denna gång är det en annan klassisk dramatiker som står bakom originalmanuset. – Redan förra sommaren, efter ”Misantropen”, kände vi att vi ville spela Shakespeare. Jag kontaktade Staffan (Aspegren) ganska tidigt med frågan vilken Shakespeare som man klarar på fem skådespelare, säger Staffan Berg. The skånish play Valet föll på ”Macbeth”, eller ”Maj-Beth – tjejen som lyssnade för mycket på radion” som undertiteln är på Teater Quilts skånska version av ”the scotish play”. – Filosofiskt är det om hur vi fungerar som människor och hur vi hela tiden tycker att vi misslyckas, säger Staffan Aspegren. Han berättar att ”Macbeth” handlar om mötet mellan manligt och kvinnligt och gränslandet däremellan. Och Teater Quilt gör det med en liten tvist. Huvudrollerna har bytt kön. – Vad skulle hända om Macbeth var en kvinna? Vad händer med strukturern?. Då föddes Maj-Beth Petersson, säger regissören. Teater Quilt har förflyttat handlingen några hundra år och landat i skånskt 1960-tal. Något som har krävt en del omskrivningar. I Shakespeares originaltext pågår ett blodigt krig. Ett krig utan slut som förvandlats till normaltillstånd. Regissören funderade på hur det skulle kunna överföras till 1960-talet kring Yngsjö. – Vi berättar utifrån något så futtigt som att bli ordförande i en förening. Jag har slaktat Shakespeare, klippt sönder Shakespeare. Nä, vi följer ”Macbeth”, stoppar in modern prosa och improvisationer, säger Staffan Aspegren. Teater Quilt Bildades: 2004 av producenten Staffan Berg. Första produktion: ”Elegies for Angels, Punks and Raging Queens” en musikal om hiv/aids. ”Beautiful Thing”, som blev Quilts andra produktion, handlar om ungdomskärlek i förorten. Sommaren 2010: gjorde Teater Quilt sin största satsning hittills, klassikern Misantropen i Yngsjö, i en samproduktion med Teater Mestola. I sommar spelas: ”Macbeth – eller Maj-Beth – tjejen som lyssnade för mycket på radion”. Premiär den 1 juli. Spelas sedan tisdag till söndag från 3 juli till 31 juli. Hemsida: www.teaterlogen.se Verdi, har komponerat operan Macbeth. Fyra stora som gjort Macbeth 1948 regisserade Orson Welles Macbeth, en svartvit film. 1957 gjorde Akira Kurosawa Blodets tron, som bygger på Macbeth. 1971 regisserade Roman Polanski Macbeth som färgfilm. I Sverige har storheter som Ingmar Bergman och Staffan Valdemar Holm gett sig på tragedin. Källa: kristianstadsbladet.se |
Yngsjö - nyheterYngsjö - Categories
Alla
|